Om att leva


”Att leva utan att släppa taget
..hålla fast”

Ja i många år har jag fått göra de
kanske för att jag varit så behövd
av mina barn

När jag var liten flicka
behövde ingen mig,
då klamrade jag mig fast
i livets röriga trådar
och bara fanns till
mellan slag och skäll
och annat

Och nu
behöver jag mig själv
..min själ
..mitt själv

Jag vet inte så mycket om egen näring
men känner att jag behöver kärleksömhet
och egen ömhet

Att behovet är stort
och lite svårt har jag att
ge de till mig själv
..egenkärlek

Bry sig om andra
är en av mina fungerande sidor
..att ge bort kärlek
omtanke

Livsgnistans bortfall
visar sig tydligt i min vardag
Jag är ganska stillsam
i mitt liv
vissa dagar helt stilla

De är nytt
annorlunda
och mycket att upptäcka
i hur de är att leva



Vägen in för att komma ut


I de vindlande gångarna möter jag mina minnen
rörda
orörda
på trasiga ben, med trasigt hjärta och trasigt huvud
gör jag mig friare, lite i taget

Livet står inte still
under tiden

Jag andas i kärlekens närhet
långt borta från de oälskade timmarna
och förundras över de människor som säger att
de läkt snabbt…
…de gör inte jag.

De finns en skuld i de
…att vara kvar…
i de vindlande gångarna
fortfarande

Ja jag är inne
kvar
men så kommer jag oxå finna vägen ut
för jag fann vägen in



Tacksam


Det är kärleken, älskling.. kärleken hjälper mig läka mycket.
 


Om att förlora


YouTube Preview Image

 

Jag tror de är svårt för andra att förstå att livsgnistan kan försvinna.
Och jag har full respekt för de.
Men jag har å andra sidan ingen jag behöver stå till svars inför,
eller minsta anledning att övertyga någon vad gäller något.
Den enda jag behöver vara klar och tydlig mot, är endast mig själv.

Och som jag tidigare skrivit,
så vad kan man mer förlora som är större än att förlora livsgnistan?

Så mycket annat har försvunnit tidigare under mitt liv.
Det första var familjen ~ trygghetens plattform.
Att vara ensam trots att de ”fanns” en mor, en far, syskon och en släkt.
Så himla vilse har jag gått därefter.

Övergreppen har duggat tätt.
Dö inuti.
Förlora sig själv.

 

Tiden gick åt till att få luft.
Försöka överleva.
Finna sitt värde som människa.
Bekräftelse.
Att duga.
Att kunna.
Att våga!

Ett helt liv blev taget ifrån.
Ännu hämtar jag tillbaka detta liv.
Jag vill ha tillbaka mig själv,
rätten till att vara jag som en hel människa.
Iaf helare.



Do life in colour


YouTube Preview Image


Barndomens rötter


Min käre vän Maths Blomqvist sa
”Denna gången ska barndomen dras upp med rötterna”!

Ja de är nog så att hur jag förtvivlat än försökt att göra mig av med smärtan,
har de inte lyckats.
Till fullo.

Tid
har de tagit.
Mitt liv har de tagit.

Denna gången vill jag lyckas.


Vedenbrant´s blogg is proudly powered by WordPress and themed by Mukka-mu

Skapa din egna professionella hemsida med inbyggd blogg på N.nu