Hjärtat


lilla hjärtat

Att hålla sitt hjärta öppet och vara medmänniska är skönt,visst händer det att någon skjuter en pil in där emellanåt…och klart det ont,men samtidigt blir alla känslor mer intensiva och starka.

Imorgon ska jag till farbror doktorn igen och denna gången är det dags att göra arbets-ekg och ultraljuda mitt hjärta…ja ibland är ju en pil i hjärtat rena smekningen jämfört med hur ont det kan göra i bröstet…Och eftersom jag tog mod till mig för ett tag sen och gick med på undersökningar,så är det igång en utredning…men ärligt talat kan jag säga att jag inte längtar ett dugg…Jag är ingen person som springer ner sjukvårdens dörrar precis,snarare tvärtom.Jag har ju mina skäl…men nu har jag satt kulan i rullning och svar kommer jag få…men längtar efter att det ska vara över.Om jag ska slippa ha smärta,får jag ju ge med mig…mediciner och annat…blääääää.

Ja jag vet att jag är envis på gott och ont…



Att ha jouren


                                                                           girlpower.jpg         

Jag är utbildad kvinnojourskvinna, så nu kan min mobil ringa när som helst. Dygnet runt. Med en lätt omkoppling från kontoret, så kommer samtalen till mig…men givetvis är jag glad så länge det inte ringer…inte för jag är lat och vill komma undan min tur på listan, utan för jag önskar att tystnaden betyder att ingen kvinna blir utsatt för våld.

Men jag vet också att tystnaden kan ha andra förklaringar…kvinnan VÅGAR inte ringa. Eller KAN inte komma åt en telefon. Ringer en annan jour, pga en önskan att vara ANONYM. Tror att våldet ska UPPHÖRA. Det finns en mängd anledningar som kan göra att min mobil förblir tyst. Många fler än man kan ana.

Om det ringer…så ska jag lyssna, vara stöd, vara medmänniska. Om kvinnan ber om boende ska jag erbjuda det…kanske har hon också barn som givetvis är välkomna.

Det  finns många historier och öden…alla är gripande…jag är en medsyster som finns…en liten stund är jag i andra änden av telefonen…som en klippa…och med ett vänligt lugn. Det handlar om dödshot, psykisk eller fysisk misshandel, olika sexövergrepp…ja kanske allt på en gång.

Kvinnan pratar faktiskt om sitt liv, hennes integritet blottläggs och det får jag inte glömma. Hon ger mig ett förtroende. Hon behöver inte säga sitt namn om hon endast behöver ett samtal…hon får lov att vara mittpunkt, hon får lov att gråta och hon får lov att vara stenhård. Hon får helt enkelt vara som hon är…Samtalet är frivilligt. Allt e ok!!!

Att vara kvinnojourskvinna är också frivilligt…Vi finns som stöd. Vi tvingar ingen till något.  

vogel021.gif

    


Vedenbrant´s blogg is proudly powered by WordPress and themed by Mukka-mu

Skapa din egna professionella hemsida med inbyggd blogg på N.nu